Bodströms frånvaro helt legitim.

Han behöver inte oror sig för att ha brutit mot regler eller förordningar.

Som riksdagsman krävs endast en närvaro på 11 timmar per vecka för riksdagsarbete. De har därför gott om tid att dryga ut sin inkomst på sidojobb.

Många riksdagsmän har sidojobb och det är helt legitimt. Fredrik Federley (c) öppnade en salladsbar som gjorde KK ganska snabbt. Legitimt, men inkompetent.

Frånvaro i valda ämbeten beror på olika saker. En del frånvarande riksdagsman anser säkert sitt riksdagsarbete som hopplöst eller meningslöst eftersom den svenska byråkratin är kontruerad så att förändringar knappast kan ske. I bästa fall kan man bara åstadkomma små betydelslösa förändringar i den svenska politiken. Tröskeln mot förändring i Sverige är en massiv nästan ouppnåelig vägg. Läs mer om hur 84 av 544 politiker har hoppat av sina kommunala uppdrag. Läs ännu mer om liknande avhopp i Harrys blog.

(Swedish politicians think that more is not enough.)

Riksdagmän som har turen att ha ett bra sidojobb som Bodström, har ingen anledning att säga nej till miljoninkomster bara för att folk klagar lite. Det vore dumt att göra. Varför skulle han göra det om man har ett moraliskt rymligt samvete. Om vi ska vara ärliga så är det de höga skatterna som tvingar folk till sidojobb, svartjobb och illegitim verksamhet.

Det tveksamma med Bodströms aktiviteter är att han politiskt arbetar för en politik som han privat drar nytta av i sin advoktpraktik. Han arbetar för en stor massinvandring och tjänar miljoner på att som advokat representera asylfall som fått avslag mfl. Det är en intressekonflikt.

Den typen av sidojobb är vanligt bland socialdemokratiska politker and andra. Runtom i landet finns det småpåvar, kommunalpolitker som utåt förespråkar en stor invandring, men de vill inte ha någon insyn i kostnaderna eller vem som till slut får pengarna. Vid sidan om sin politiska verksamhet driver de företag som profiterar på invandringen. De har advokatfirma, konsultverksamhet, hotel, vandrarhem eller behandlinghem som riktar sig till invandrare och staten eller kommunen står för alla kostnader. Det är många olika slags företag som tjänar på människohandeln. Oftast är de förespråkare för en stor invandring, men om de får frågan varför de vill ha den så är de tysta, de kan inte svara på varför. Deras privata affärsvekamhet är ibland orsaken, det vill de ju inte avslöja.

I andra länder så avslöjas den typen av verksamhet som korruption. Men i landet lagom, i Sverige så finns det ingen kritisk media, därför får allmänheten inte reda så hur de korrupta sambanden ligger över hela landet som en kvävande matta över vår välfärd och styr den förda politiken som allmänheten ogillar i högsta grad.

Borde man inte ändra på reglerna så att politiker inte ska kunna tjäna på den politik de driver? Då kanske landets välfärd kommer först istället för som nu, deras egna intressen? dn svd ab ab